Nu har det gått några dagar sedan operationen i min rygg. Värken har smärta och jag har trott att jag aldrig mer kommer kunna göra någonting alls. Men det blir bättre och för varje sak jag gör ser jag ytterligare ljus i tunneln. Det har ju inte varit någon liten operation eftersom man måste knipsa av lite ben för att ta sig in i märgen och sedan även få tillbaka dem genom att borra. Lite saker sitter kvar, som vi kommer hålla koll på genom MA-röntgen och röntgen. Nu saknar jag mamma och resten av mina nära, har haft turen att pappa varit med mig varenda steg i denna otäcka resa och johan min fina har också varit maskan inte tacka er nog ♡

Över o ut!.höres sedan // Zandra