Tänkte att jag skulle skriva några ord om hur allting är såhär 1 månad efter min rygg operation.

Allting går lite upp och ner, både trötthet - pigghet, svullnad - icke svullnad, sömn - inte sömn, värken har däremot avtagit på dagarna men kan återkomma på nätterna men det också pågrund av att man gör mer om dagarna och försöker komma igång med livet igen.

Jag överlever som alltid, vissa andra har det alltid värre =)

Jag vet att jag klarar allt - ingenting ska kunna stoppa mig.

Igår när det hade gått prick 1 månad så tänkte jag ett steg fram, att gå till gymmet. Jag tog det extremt lugnt och ville bara känna in "gymvärlden" igen och träffa alla underbara esteroco'are, jag testade cykla 10 min på nivå 6 och det gick jätte bra. Till skillnad från innan operationen var foten framåt på pedalen inte vriden, förut behövde jag fixa till den flertal gånger på 10 min medan nu behövdes det bara 2 gånger. Sedan tränade jag på att böja mitt ben rakt fram och kliva upp på ett trappsteg, helt otrolig skillnad motför innan när böjningen gick åt höger sedan uppåt nu var det böjning upp och fram. 

Under dessa två veckor sedan sist har jag även lyckats gå lite med mina små guldhundar, och tagit dem runt husena på en lunch tur, vilket är otroligt längesedan. Den absolut största glädjen jag har är våra hundar, dom framförallt har aldrig brytt sig om ens handikapp och att man går konstigt. Inga ledsna miner alls och dom har alltid funnits där.

Utan hundarna,familjen,vännerna & framförallt en sjukgymnast som tror på en och stöttar en så hade jag inte klarat det här lika bra och endå 1 månad efter se så ljust på min framtid. Innan min operation tänkte jag alltid, vad ska jag jobba med? vad kan jag jobba med? kontor? affär? eget företag? Jag kunde varken stå länge eller sitta länge så många jobb vart uteslutet i tankarna. Att ha ett förlamat ben uteslöt även ridningen som jag älskade otroligt mycket samt ett körkort. Men jag kommer tillbaka, nu ska jag bara fortsätta tänka på mig själv och göra för mig själv och gå hos min fantastiska sjukgymnast och tillsammans ska vi klara att jag kommer tillbaka, starkare än innan.

Tack, ingen nämn och ingen glömd, ni vet vilka ni är och ni andra vet vilka som inte tillhör den kategorin.

Still rocking / Z'z

 

Katrine

24 februari 2015 22:48

jag är så otroligt glad för din skull.
Kram

Zandra Berglund

26 februari 2015 09:43

Tack rara Katrine, nu kan de bara bli bättre =)
Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag vet inte vart jag ska börja eller sluta. Känns ännu en gång inte bli betrodd eller få hjälp. Sjukhuset tänker inte ta upp mitt fall förren tidigast januari 2016,trots remiss skickad angående ny värk och jag ännu inte ens fått samtal av läkaren...

I måndags var det nytt besök på Sundsvalls Sjukhus på Ortoped mottagningen. Min kropp har förändras efter operationen,både på gott och på ont. Måndags var jag där för det sist nämnda. Fick träffa en ny ortoped som är "högsta hönset" som skulle ...

Hej alla vänner och ni andra    Nu var det verkligen längesedan jag skrev och sen sist har jag bland annat gjort Röntgen och fått pratat med den nya läkaren som ska ersätta läkaren som gjorde min rygg operation.  Något nytt syns på röntgen och up...

  Efter att kämpat i 4 år med ett ben / en fot som nerverna slutat funka i och efter en misslyckad nerv flyttning, hittades i år grundproblemet till mina dåliga nerver och förlamning från fot till höft. 8 veckor efter operationen på godartade tumöre...

Tänkte att det var dags igen och skriva några meningar, det har nu gått 6 veckor efter min operation och självläkningen på ryggen skall vara "klar". Två stora skillnader är att jag får sova och svullnaden har gått ned och därmed har värken nästan...